2024 innebar en accelererad ökning för föreskrifter som prioriterar cykel: cykelgator ökade med 79 procent, cykelöverfarter med 24 procent, gågator med 12 procent, medan gångfartsområde höll samma ökningstakt som det senaste årtiondet. Flest föreskrifter finns om cykelöverfarter, minst om cykelgator.

Fem trafiklagar vänder på bilnormen och prioriterar människans framkomlighet i gaturummet före maskinens: ”zebralagen” 2000, gågata 1999, gångfartsområde 1 juni 2007 (gårdsgata 1994), cykelöverfarter 2014 och cykelgata 2020. Under 2024 ökade tre av dem kraftigt.

Jag har räknat Sveriges kommuners föreskrifter i Transportstyrelsens föreskriftsregister för fyra av dessa lagar, men tittar också på övergångsställen samt diagonala övergångsställen och allgrönt för cyklister. Vid årsskiftet 2024–25 fanns flest föreskrifter om cykelöverfart 1333 st, sedan följer gångfartsområde 858 st, gågata 637 st och minst cykelgata 25 st.
Det betyder inte att det finns lika många i verkligheten, föreskrifterna kan skilja sig åt, ibland är det flera föreskrifter för EN gata eller korsning, ibland täcker en föreskrift in ett smärre område med flera åtgärder.

Cykelgata

Cykelgata är en vanlig gata med blandtrafik, men där korsande trafik har väjningsplikt, såsom för huvudled. Skillnaden skulle kunna vara att cyklister får cykla i bredd, ta hela ena körbanan i anspråk och att motorförare inte får köra om cyklister, som i belgisk lagstiftning, eftersom cyklister vi vanliga fall inte får cykla i bredd (tillåtet om det inte hindrar trafiken) och ska hålla sig till höger på körbanan. Svensk lag för cykelgata är kryptisk och säger att motorförare ska ”anpassa sig” till cyklisterna. Korsande gator har väjningsplikt mot cykelgata.

Cykelgata är endast meningsfull om antalet cyklister är större än antalet motorfordon och att farten är låg. Det förhållandet kan man skapa genom trafikreglering och utformning av ett huvudcykelstråk. Vanligtvis är cykelgator smalare än vanliga körbanor, vilket gör att gående kan få större utrymme. En cykelgata har alltså två nyttor, varav den senare är mest påtaglig.

Första cykelgatan skapades i Bremen, Tyskland 1980. Cykelgata blev lagreglerad 1997. 1996 byggdes den första cykelgatan i Nederländerna. Den blev ingen succé. Sedan dess har mängder av cykelgator byggts, utan att de har reglerats i lag. Idag har minst nio EU-länder cykelgata.

Fler cykelgator

Dessa 25 föreskrifter gäller 19 gator. Lagen infördes 1 december 2020. Redan samma år införde Helsingborg en cykelgata(!). Innan dess fanns några cykelfartsgator. Det är lite förvånande att så kallade cykelstäder som Linköping, Lund, Malmö och Uppsala inte har någon cykelgata. Åtminstone Linköping har dock ett par cykelfartsgator sedan tidigare.

Flera kvarter anges när cykelgatan avbryts med väjningsplikt eller trafikljus.

4 av cykelgatorna är affärsgator. 3 är parallellgator till huvudgata/butiksgata. 3 är rena villagator. De flesta omfattar bara ett par kvarter. Längst är Surbrunnsgatan, Stockholm, som sträcker sig över sju kvarter (920 m).

Den sammanlagda längden är 10 km, vilket är försumbart jämfört med att den totala längden av alla gator med 30, 40 och 50 km/tim är cirka 40.000 km.

Alla cykelgator finns på en karta med bilder, kort beskrivning samt uppgifter om beslutsdatum och om trafikmängder (motorfordon/cyklister).
Karta över Sveriges cykelgator

Några cykelgator förtjänar en närmare titt:
Surbrunnsgatan, Stockholm, går parallellt med Odengatan. Men medan Odengatan har sex trafikljus, har Surbrunnsgatan bara två, om delar upp cykelgatan i tre delar (=tre föreskrifter). Vid fyra korsningar har korsande gator väjningsplikt, inklusive en gata med busstrafik. Det är möjligt att köra motorfordon hela vägen i östlig riktning. Cykelgatsymboler är målade på vägbanan.

Surbrunnsgatans cykelgata har rödfärgade körfält som är lite smalare, vilket skapar en dörrzon. Det motriktade cykelfältet har en kantsten, troligen för att bilar inte ska kunna köra om.

Storgatan i Höganäs har upprustats kraftigt. Trafiken är dubbelriktad. I öster ansluter en stor trafikled, länsväg 111 längs kusten. I öster övergår cykelgatan efter två kvarter till gångfartsområde med körbanan av tegel.

Andra gator värda att syna närmare än Smedjegatan, Eskilstuna, med sju skolor, Algatan m fl i Trelleborg, Esplanaden (med Vasagatan) i Sundbyberg samt Fågelsångsgatan m fl i Helsingborg.

Cykelfartsgata och cykelväg

Linköping införde cykelfartsgata på 00-talet: Klostergatan och Hunnebergsgatan. Här är farten satt till 20 km/tim. Bägge är huvudcykelstråk som slutar i cykelbana i bägge ändar. Hunnebergsgatan utvärderades av VTI, vilket visade att åtminstone bilisterna tyckte att cyklisterna cyklade mer i bredd. I och med att fartgränsen sänktes från 50 till 20 sjönk snittfarten för motorfordon från 28 till 25 km/tim. Hunnebergsgatan leder vidare till Hjälmgatan, som är en ren cykelväg (cykelgata?) med trottoarkant, skyltad som cykelbana.

Hjälmgatan, Linköping. Numera en gata endast för cyklister.

Även Motala har två gator som är cykelbanor åtskild från gångbanorna med växtzon: Bispmotalagatan 6 kvarter och Kungsgatan 5 kvarter. De är skyltade med cykelbana. Streckade linjer är blandtrafik på återvändsgata.

Göteborgs cykelfartsgator är inte skyltade och har ingen föreskrift. Det handlar helt om design och gäller Västra Hamngatan, Redbergsvägen och Karl Johansgatan, där bilar och cyklar samsas i ett körfält, medan kollektivtrafiken har eget körfält.

Kämpebron, Göteborg

En genomgång av cykelgator i Sverige och utomlands:
Cykelgators utformning – En jämförande analys av cykelgator och utformningens betydelse för trafiksäkerhet och trygghet, Sweco 2023

Cykelfartsgata, Hunnebergsgatan, VTI, PM 2008

om Bicycle street Flandern, Belgien

Europeiska vägmärken för cykelgata

Cykelöverfarter

Föreskrifter om cykelöverfarter ökade kraftigt 2024. 257 nya föreskrifter innebar en ökning med 24 procent till totalt 1333 föreskrifter. Åtta nya kommuner. 59 kommuner totalt.

Lagen om cykelöverfarter kom 2014. Antalet ny föreskrifter har ökat senare år.

Göteborg, Lund och Malmö har alla över 100 föreskrifter. Stockholm har ingen. Gävle var föregångaren, de två första åren la Gävle 39 föreskrifter, övriga Sverige sammanlagt 11 st. Medan Lund och Malmö var tidiga, har Göteborg gjort 75 föreskrifter under 2023 och 2024. Under 2024 utmärkte sig också Klippan (28 föreskrifter), Helsingborg (27), Skurup och Uppsala (13).

Föreskriven skyltning riktar sig endast mot korsande trafik. I Uppsala är dock överfarten rödfärgad.

Lagen 1 september 2014 innebar att 16.000 cykelöverfarter döptes om till cykelpassager och en särskild lag med krav på fartsäkring och skyltning för cykelöverfarter där motorförare väjer. Situationen kvarstod att fordonsförare måste stanna för gående, men inte för cyklister på passagen bredvid övergångstället. Det uppskattades kosta tre miljarder att fartsäkra alla, vilket kunde ha inneburit en statlig insats för att främja hållbar trafik på ett trafiksäkert sätt.

1333 föreskrifter betyder inte att det är lika många cykelöverfarter. I många fall hanterar en föreskrift flera överfarter. Det innebär att på 10 år har mer än 8 procent av alla cykelpassager har blivit cykelöverfarter, säg 10 procent. Troligen är ett antal cykelpassager också fartsäkrade i och med att många övergångställen blir det, så låt mej hugga till med att 15 % av alla cykelpassager/överfarter är fartsäkrade. Det hade kostat staten 300 miljoner/år i tio år att betala för alla 16.000. När kommunerna gör det själva pekar det mot att det tar 60 år.

Då prioriterar cykelöverfarter människan

En cykelpassage/överfart utan trafikljus är i stadsbebyggelse oftast längs en separerad gata över en tvärgata, nästan alltid tillsammans med ett övergångsställe. Vanligen har tvärgatan en väjningsskylt innan cykelpassagen, men cyklisten ska väja för fordon som korsar från tvärgatan från andra hållet. Cykelöverfart gör prioritering av huvudleden tydligare.

Cirkulationsplatser har dubbla budskap för cyklister. Avsvängande ska väja, väl? Inkörande ska väja om väjningsskylt står innan cykelpassagen, även om väjningslinje (hajtänder) är bortanför. Eller?

Människan blir tydligast prioriterad när en cykelöverfart går över huvudled, trafikled och huvudgata.

I Uppsala finns det på 11 ställen (och ett par fartsäkrade cykelpassager över huvudgator). Sex av dem är på infartsleder, vilket kan vara en signal att nu kör man in i tät bebyggelse med många människor i gaturummet.

Gågata

Idag har 117 kommuner 639 föreskrifter om gågata. 2024 kom en kraftig ökning, 68 stycken. Det är en fördubbling från cirka 30 om året de föregående åtta åren. 3 kommuner tillkom.

Gävle, Västerås, Norrköping och Uppsala är några större kommuner som saknar Gågata, enligt lagens definition.

Gågata i dagligt tal är en gata utan fordon och skyltas med ”fordonstrafik förbjuden”. Fordonsfria gator har funnits sedan Europas första gågata, Hökarängen, 1952.  Lagstiftaren har dock en skylt som heter ”gågata” vilket tillåter cykel. Ströget i Köpenhamn blev det stora genombrottet, även om Ströget tillåter cykling. Under 1960-talet skaffade många svenska städer fordonsfria gågator, genom att använda vägmärket Fordonstrafik förbjuden, Vägmärket Gågata blev lag 1999.

Gågata enligt vägtrafikförordningen tillåter cykling.
Gågata i folkmun har ingen cykling. Skylt: Fordonstrafik förbjuden.

Gågata, Wikipedia

Gångfartsområde

2007 ersatte Gångfartsområde Gårdsgata från 1994..

2024 innebar en oförändrad utveckling. Antalet föreskrifter ökade med 6 procent och 4 nya kommuner och vid årsslutet hade 194 kommuner sammanlagt 858 föreskrifter om gångfartsområden. Gångfartsområde ersatte gårdsgata 1 juni 2007 (som dock fick användas fram till 31 maj 2012) en sammanslagning av gårdsgata och shared space. Troligen har skiftet blivit lite av en succé. 40-50 nya föreskrifter tillkommer årligen.

Gångfartsområde – oförändrad takt med 40–50 nya föreskrifter per år. Nu 858 st.

Statistiken tyder på att bara ett par hundra gårdsgator omvandlades till gångfartsområde. I gångfartsområde gäller gångfart för fordon.

Gångfartsområde kan användas för att öka gåendes yta, men också omvänt för att öka motorfordons framkomlighet. Ett exempel på det senare är Dragarbrunnsgatan i Uppsala.

Gårdsgata kommer ursprungligen från Nederländerna där det kallas woonerf. Till skillnad från cykelgata är woonerf lagreglerad där. Farten får vara högst 15 km/tim. 1999 fanns över 6000 woonerf med cirka 2 miljoner boende. Det finns en organisation woonERFgoed.

Högsta fart i belgisk woonerf är 20 km/tim. Liknande finns för andra ”erf” finns för handel, turism, utbildning och fritid.1

[1] https://en.wikipedia.org/wiki/Woonerf

---

Obevakade övergångsställen

Färre olyckor och större framkomligheten för fotgängare var målet för zebralagen (lagen om väjningsplikt för fordon vid övergångsställen) när den infördes 1 maj 2000. Framkomligheten ökade, men även påkörningarna. Sedan dess har flera trafiksäkerhetsåtgärder gjorts.

1999 fanns cirka 43.000 obevakade övergångsställen och 4.300 trafikljusbevakade övergångsställen. Kommunerna vidtog flera åtgärder före och efter lagens införande. Övergångställen togs bort, farten sänktes, övergångsställen blev upphöjda. Andra åtgärder är refuger och trafikljusreglera gator med dubbla körfält. Dessa åtgärder har fortsatt sedan dess.

Borttagna

På tre år togs 8.200 övergångsställen bort (de flesta blev gångpassager), samtidigt som 1.000 tillkom.

Fart

1999 fanns 3.500 obevakade övergångsställen (8 % av 43.000) på gator med 30 km/tim, och 39.900 (92 % av 43.000) på 50-sträckor och 461 (1 %av 43.000)  på 70-vägar.

2003 fanns 4.500 stycken (12 % av 37.000) på 30-sträckor 31.600 och 31.600 (85% av 37000) på 50-sträckor.
1999 fanns 2.500 km 30-gator och 36.200 km 50-gator. 2003 hade längden 30-gator ökat till 4.400 km medan längden på 50-gator var konstant.  

2016 fanns ca 18.000 km 30-gator, 28.000 km 50-gator och cirka 10.000 km 40-gator.[1]

2007 beslöt riksdagen att införa nya fartgränser i 10-steg mellan 30 och 120 km/tim, men inte 20 km/tim. Bashastigheten i tätort är fortsatt 50 km/tim 2024 trots opinionskrav och utredningar, trots att riksdagen ställde sig bakom en motion om 30 km/tim som basfart i tätort och 20 km/tim som en möjlig hastighetsbegränsning.

[1] Sänkt bashastighet i tätort, Trafikanalys, rapport 2017:16

Upphöjning

1999 var 1.428 (3 %) obevakade övergångsställen upphöjda. 2003 var de 2.724 st (8 %).

1999 var 480 st på 30-sträckor, 2003 var de 1.000. På 50-sträckor ökade de från 950 till 1.700. Det innebar att 22 % av obevakade övergångsställen på 30-sträckor var upphöjda och 5 % av de på 50-sträckor. Av de nytillkomna obevakade övergångsställena 1999–2003 var en tredjedel upphöjda.[1]

Idag

Idag torde situationen vara kraftigt förändrad enär många kommuner har genomfört en fartsänkning i tätorter från 50 till 40 och 30 km/tim. Antalet och andelen fartsäkrade övergångsställen torde också ha ökat avsevärt. Har du färskare siffror på detta är du välkommen att höra av dig till gaturummet@gmail.com eller lämna kommentar.

Diagonala övergångsställe – och allgrönt
Gående är drillade att korsa en körbana i 90°-vinkel. Endast med obefintlig fordonstrafik nänns man gå diagonalt i en korsning eller över huvud taget när man korsar en körbana.
Ett sätt att öka framkomligheten för gående är diagonala övergångsställen, särskilt i trafikljusreglerade korsningar där fotgängarströmmarna domineras av vänstersväng eller sidbyte vid en korsning. Med motortrafiken i mitten av gaturummet blir mitten av en korsning i praktiken en No-Go-Zone för människor till fots. Om det i praktiken ska öka framkomligheten bör gångintervallet vara mellan varje fordonsintervall: G – MFöst/väst – G – MFnord/syd – G. Korsningen bör heller inte ha dubbelfiler, för att diagonalen inte ska bli alltför lång.

Mest berömt är Shibuya, Tokyo. Det första jag själv har sett var i Auckland, Nya Zeeland, 1981.

Jag hittar bara tre diagonala övergångsställen i Sverige, två i Stockholm från 2022 och ett i Sundbyberg från 2024. Finns det fler?

Järnvägsgatan i Sundbyberg är obevakad. och kopplar till nya cykelgatan Esplanaden via cykelbana över järnvägsspåren. Stockholms test av diagonala övergångsställen.

S:t Olofsgatan-Svartbäcksgatan, Uppsala, är en obevakad T-korsning med gångfartsantydan, upphöjd i avvikande beläggning. S:t Olofsgatan har flera busslinjer och är en genomfartsgata med betydande biltrafik, vilket minskar gåendes benägenhet att snedda. De betydande gångströmmarna är raka, få byter sida eller går i vänstersväng. Man positionerar sig på gågatan före eller efter korsningen.

Allgrönt för cyklister

Allgrönt, dvs grönt åt alla håll för gående och cyklister, för cyklister praktiseras i några trafikljuskorsningar i Nederländerna. Det är större korsningar, så inga gående korsar diagonalt. Jag har själv sett en i Assen och en i Groningen. De har, som sagt, god effekt på framkomligheten om betydande cykelströmmar svänger åt vänster.
Finns det någon sådan i Sverige?

Allgrönt för cyklister med dubbla västersvängande strömmar, Assen, Nederländerna. (De två i grön väst är ute på cyklingsprov, fietsexam. Då cyklar man två och två. De oranget klädda är del av en stor klassutflykt)

Väjningsplikten mot fotgängare på obevakat övergångsställe – reformens
genomförande och erfarenheter, VTI-notat 17, 2006

[1] Antal övergångsställen på det kommunala vägnätet – förändring under perioden 2000–2003, VTI notat 46-2005